Har spenderat dagen på Jönköpingskontoret idag, segt väder att köra i, framförallt på vägen hem. Satt i köer i en halvtimma p.g.a olycka. Jag fattar inte varför det krockas direkt det kommer minsta lilla snöflinga, fattar inte folk att det blir halt? Har man inget omdöme eller är det bara otur varenda gång?

Men men men den som väntar på något gott...Väl hemma möttes jag av en superglad dotter och en underbar fru som redan fredagshandlat. Jossan berättade att hon varit på promenad med dagisförknarna och ätit glass.

Kollade även av mailen och veckans statistik, bra försäljning, bra fakturering. Det är grymt bra fart på säljarna nu, det är skönt, det ger arbetsro arbetsro för den nya regionen. 

Fredagsmiddagen gick av bara farten, som det gör när man har en tvååring vid bordet. Efter middagen var det lite fredagsmys innan det var läggdags för Jossan, vi gick upp innan 20 och jag kom ner tillbaks lagom till nedsläpp. Kollade hockeyn och skidorna paralellt, grymt kul med silvret i skidor, höll dock på att sätta pockornen i halsen när vi var när att ställa till det mot vitryssland igen. Det går segt segt segt för svenska skridskor, jag är orolig för vad som kommer att hända när vi möter snabbskrinnande finnar, ryssar och tjeckier antingen kör dom över oss eller så mal vi ner dom, det återstår att se......

Retar mig på att våra sälklubbande grannar i väst plockar medaljer i var och varannan skidgren. Jag ser hellre en riktigt dopad och sammanbiten ryss på pallen än en sån där hurtigt glad och lite smådum norsk.

Som tur är är det hockeyn som gäller, medaljer i hockey är mer värda än allt annat. Där borde vi kunna dra längsta strået mot grannarna i väst.

Nu är det dags att sova, Jossan har redan tre timmars försprång och hon kommer vara igång innan 07 garanterat.

Godnatt!